Avspark för vetenskapligt råd
I går träffades Kostfondens vetenskapliga råd för första gången. Den första punkten på dagordningen var att diskutera hur rådet ska jobba. Viktigast av allt är att fondens arbete får genomslag i vården och kommer patienterna till nytta. De studier som fonden finansierar ska vara av en sådan kvalitet att de kan ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer; läkare, sjuksköterskor och dietister ska få bättre kunskap kring hur kosten kan påverka olika tillstånd. Hög kvalitet kommer alltså att vara ett ledord för Kostfonden.
Ett annat ledord är kunskapsluckor. Rådet ska aktivt utse viktiga kunskapsluckor att fylla och sedan stödja väldesignade vetenskapliga studier kring dessa kunskapsluckor. De första kunskapsluckorna som fonden ska arbeta med, bestämde det vetenskapliga rådet, är kostråd vid typ 2-diabetes och kostråd vid irritabel tarm, IBS.
Fonden ska fokusera på typ 2-diabetes och IBS
Typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar. Den är tydligt livsstilsinducerad och kostråd är en viktig del av behandlingen. Samtidigt visar SBU-genomgången »Mat vid diabetes«, som Jonas Lindblom i Kostfondens vetenskapliga råd var projektledare för, att kunskapsunderlaget för att ge kostråd vid typ 2-diabetes är bräckligt. Som Kostfonden skrev på DN Debatt i november behövs en välgjord vetenskaplig utvärdering av kostråd som går ut på att sänka högt blodsocker och höga insulinnivåer, eftersom mindre vetenskapliga studier tyder på att det kan dämpa den farliga inflammationen i kroppen.
Magsmärtor är också ett stort folkhälsoproblem. Cirka 10-15 procent av den svenska befolkningen har IBS. Sjukdomen blir allt vanligare och ingen vet egentligen vad som orsakar den eller hur den effektivast kan behandlas. En ny kost kallad FODMAP har visat lovande resultat i vissa vetenskapliga studier. Samtidigt talar både vittnesmål från lågkolhydratrörelsen och en mindre vetenskaplig studie för att en lågkolhydratkost kan ha en lugnande effekt på magen. Det finns många frågetecken och Kostfonden ska verka för att få till stånd en studie kring kost och IBS.
Kan få globalt genomslag
Genom bra vetenskapliga studier kan fondens arbete inte bara förändra svensk vård. Studier som publiceras i ledande vetenskapliga tidskrifter får ofta ett globalt genomslag. Vill du vara med i detta globala folkhälsoarbete? Bli månadsgivare eller ge en julgåva. Om du vill hjälpa oss att sprida Kostfondens budskap får gärna kontakta oss. Vi på Kostfonden ser fram emot ett spännande 2015.
Med på mötet var alla utom Magnus Simrén som fick förhinder. Staffan Lindeberg var med på Skype (du ser honom i datorn). Från vänster: Ann Fernholm, Nina Rehnqvist, Jonas Lindblom och Kerstin Brismar.
Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!
