Ny koststudie utmanar gamla teorier kring viktnedgång, kraftiga kalorirestriktioner och fett

Nu har ännu en av de studier som Kostfonden gett anslag till publicerats: den av kost vid fetma. Resultaten bryter mot flera etablerade teorier inom kostområdet. Deltagarna gick ner ordentligt i vikt trots ett närmast normalt kaloriintag. Andelen fett eller kolhydrater i kosten spelade ingen roll för viktnedgången och studien ger skäl att ifrågasätta om mättat fett verkligen är en viktig orsak till fettlever.

År 2018 gav vi på Kostfonden ett anslag till en studie av kost vid fetma. Målet med den var att utvärdera vilken effekt mängden och kvaliteten på kolhydraterna i maten har på en viktnedgång, och hur mättat fett påverkar kroppen. Nu har resultaten publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition. Låt oss börja med bakgrunden.

Två olika lågfettkoster och en lågkolhydratkost testades

I studien – som genomfördes i Bergen i Norge – lottade forskarna 193 norrmän i åldern 20–55 år med bukfetma till tre olika kostupplägg. Det första var en traditionell lågfettkost, men med väldigt lite tillsatt socker och relativt mycket grovmjöl. Så här kunde den se ut:

Det andra var en så kallad cellulär lågfettkost där råvarorna var minimalt processade. Potatis och frukt skulle exempelvis ätas hel – inte som ett mos eller en smoothie. Spannmål skulle i största möjliga mån konsumeras som hela korn, inte som ett söndermalt mjöl. Här är exempel på frukost och middag:

Den tredje kosten innehöll i stället väldigt lite kolhydrater. 70 procent av energin kom från fett, varav nästan hälften var mättat fett. Så här kunde den se ut:

Gemensamt för alla kostuppläggen var att deltagarna åt mycket grönsaker och naturliga råvaror. Mängden tillsatt socker var minimal. Kvinnliga deltagare uppmanades att få i sig 2 000 kcal per dag och manliga 2 500 kcal per dag, vilket i princip är ett normalstort energiintag. Studien pågick under ett helt år. Så vad hände?

Stor viktnedgång, trots ett närmast normalt kaloriintag

Svaret på den frågan är att det knappt blev någon skillnad alls mellan grupperna. Det kan tyckas vara ett ointressant resultat, men det utmanar flera etablerade teorier inom kostområdet. Den första är att deltagarna i genomsnitt tappade 6–8 kilo utan några hårda kalorirestriktioner.

– Det vi ser är att det inte är nödvändigt att minska energiintaget så mycket som man ofta gör för att gå ner i vikt. På lång sikt kan det vara bättre att få äta mer normala mängder så att folk inte ger upp, säger Simon Dankel, professor vid universitetet i Bergen, som ledde studien.

Mer fett i kosten gav lika bra effekt som mer fibrer

Studien utmanar också synen att man behöver skära ner på fettet och äta mer fibrer för att kunna gå ner i vikt. I lågkolhydratgruppen fick deltagarna cirka två tredjedelar av sina kalorier från fett, vilket var nästan dubbelt så mycket som i lågfettgrupperna. Mängden fibrer var ungefär hälften så stor. Ändå gick deltagarna ner lika mycket i vikt som i de andra grupperna. Under studiens första månader minskade bukomfånget till och med mer i lågkolhydratgruppen.

– Fiberintaget ändrades inte alls när deltagarna lade om till en lågkolhydratkost. Så viktnedgången kan inte förklaras av mer fibrer i maten, säger Simon Dankel.

Mättat fett gav inte fettlever

Ett annat intressant resultat från studien är att mängden leverfett minskade ordentligt i alla grupper, även i lågkolhydratgruppen som åt mycket smör och grädde. Tidigare studier från bland annat Uppsala universitet har indikerat att mättat fett skulle vara dåligt för levern, men den här studien bekräftar inte den hypotesen. Istället ger den samma resultat som en annan studie finansierad av Kostfonden, där både en strikt lågkolhydratkost och en korttidsfasta motverkade fettlever mycket effektivare än den konventionella behandlingen.

Vad gjorde att deltagarna gick ner i vikt?

Men hur kommer det sig då att deltagarna kunde gå ner så mycket i vikt utan en drastisk kaloribegränsning?

– En orsak skulle kunna vara att så länge du drar ner på tillsatt socker och ultraprocessad mat, och primärt äter mat som är baserad på bra råvaror, så spelar det mindre roll vad du äter, säger Simon Dankel.

En sådan slutsats ligger i linje med flera andra studier som har publicerats de senaste åren. En av dem är den så kallade DIETFITS-studien från Stanforduniversitetet i USA. I den fick deltagarna äta antingen en lågkolhydatkost eller en lågfettkost, som båda var baserade på naturliga råvaror. Båda kostuppläggen innehöll mycket grönsaker och deltagarna skulle minimera mängden tillsatt socker, vetemjöl och annan ultraprocessad mat. Trots att ingen behövde räkna kalorier gick deltagarna ner i genomsnitt 5–6 kilo i vikt under det år som studien pågick och det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna.

En svaghet: stora avhopp i studien

En svaghet i studien från Bergen är att ovanligt många deltagarna hoppade av. Efter sex månader var endast 78 personer kvar och efter ett år 57 personer. Forskarna tror att de stora avhoppen berodde på att studien var väldigt krävande. Deltagarna fick en uppsättning recept som de skulle följa till punkt och pricka, bland annat för att mängden fleromättat fett inte skulle variera så mycket mellan grupperna.

– Vi hade väldigt stränga krav på att de skulle följa våra recept varje måltid och vi tror att det blev för stressigt för många i längden.

Avhoppen blev extra stora i gruppen som fick en traditionell lågfettkost med mycket mjöl. Där fullföljde bara 14 personer studien, att jämföra med 21 och 22 personer i de andra grupperna.

– Det kan finnas två förklaringar till det. Den ena är att den kosten uppfattades som mindre sunt eftersom den innehöll mer vetemjöl. Den andra kan vara att det faktiskt fungerade sämre och att fler lämnade studien eftersom de fick en dålig effekt.

Även personer som åt enligt de två andra kostuppläggen kan ha hoppat av för att det inte mådde bra eller inte fick någon större effekt.

Svårt att kartlägga hur folk äter

En annan svaghet (som gäller i princip alla koststudier) är att det är svårt att kartlägga hur folk äter. Enligt forskarnas mätningar minskade deltagarna knappt sitt kaloriintag alls, ändå gick de ner i vikt. Men analyserna bygger på vad deltagarna själva rapporterade att de åt. Det är allmänt känt inom kostområdet att många underrapporter vad de äter. Därför är det svårt att veta exakt hur mycket kaloriintaget minskade i studien. Men forskarna uppmanade både kvinnor och män att äta i princip normalstora mängder, så viktnedgången berodde sannolikt inte på någon drastisk kaloriminskning.

Analyser av blodfetter och tarmfloran kommer

När det gäller en strikt lågkolhydratkost med mycket mättat fett i är ett orosmoln att den kan orsaka en farlig höjning av det onda LDL-kolesterolet. I studien har forskarna gjort väldigt noggranna mätningar av hur olika blodfetter påverkades av kostomläggningen. Resultaten av dessa kommer att publiceras senare, men Simon Dankel kan redan nu avslöja att de preliminära analyserna inte visar på några alarmerande effekter av lågkolhydratkosten.

Vill du gå ner i vikt? Öka kvaliteten på maten

Så vad ska man då dra för slutsats av resultaten från den här studien? Alltmer talar för att vården har siktat mot fel mål när det gäller att hjälpa folk att gå ner i vikt. Tidigare har mycket handlat om att drastiskt begränsa kaloriintaget, men det är sannolikt dags att skifta fokus till kvaliteten på maten. Äter vi mat av bra kvalitet tycks de flesta automatiskt äta lagom mycket.

– Samtidigt är det viktigt att poängtera att studien är gjort på personer som är under 50 år. Äldre personer har ofta en lägre ämnesomsättning och för dem kan andra saker spela roll. Men min slutsats är att om du är kraftigt överviktig och 20–50 år spelar det ingen roll om du äter fiberrika kolhydrater eller fett. Det viktiga är att du minskar på de snabba kolhydraterna, säger Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning och ordförande i Kostfondens vetenskapliga råd.

Är inte detta goda nyheter så säg? Det finns så mycket härlig mat som är naturlig att njuta av. Tack alla ni som stöttar oss! Det gör att vi kan ge anslag till studier som utvecklar kunskaperna kring hur kosten påverkar oss. Är du inte redan månadsgivare så bli det via denna länk. Hjälpa oss gärna att dela och sprida dessa resultat så att fler kan få ta del av dem. Varmt tack!

Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!