DN debatt i dag: satsa på kostforskning

Kostfondens vetenskapliga råd har i dag tillsammans med Diabetesorganisationen i Sverige, Storstockholms Diabetesförening och Mag- och tarmförbundet ett inlägg på DN debatt. Det är en uppmaning till regeringen att i nästa forskningsproposition satsa på kostforskning och behandlingar som saknar kommersiellt intresse. Så här skriver vi:

»I kommande forskningsproposition behöver Sveriges regering prioritera kostforskning och avsätta resurser till högkvalitativa vetenskapliga behandlingsstudier. Det finns osäkerheter kring de kostrekommendationer som ges vid flera stora folksjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens, IBS och de vanligaste cancersjukdomarna.«

Läs hela texten här: Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvården.

I samband med debattinlägget går även följande pressmeddelande ut:

Nu lanserar vi en fond för oberoende kostforskning – läs vårt inlägg idag på DN debatt

Får personer med typ 2-diabetes ineffektiva kostråd? Kan människor med hjärt-kärlsjukdom leva längre om de med kostens hjälp sänker blodsockret? Gäller samma sak vid cancer eller demens? Under snart ett halvt sekel har kostråd gått ut på att minska kaloriintag och sänka kolesterolnivåer. Men är dessa råd de bästa en patient kan få?

Nu lanserar vi Kostfonden – en forskningsfond som ska verka för mer högkvalitativa studier kring hur den mat vi äter påverkar hälsa och sjukdom.

Bristen på kunskap ökar mänskligt lidande och ger dyr vård

På DN debatt efterlyser i dag Kostfondens vetenskapliga råd tillsammans med patient-organisationerna Diabetesorganisationen i Sverige, Storstockholms Diabetesförening och Mag- och tarmförbundet, en statlig satsning på kostforskning. Eftersom kostbehandlingar saknar kommersiella drivkrafter är forskningen på området kraftigt eftersatt. Bristen på kunskap leder till onödigt mänskligt lidande och en dyrare vård. Vissa vetenskapliga studier, för små för att kunna ligga till grund för nya behandlingsrekommendationer, tyder på att kostråd som sänker blodsockret vid typ 2-diabetes skulle kunna innebära en årlig besparing för staten på minst 100 miljoner kronor. Det finns liknande kunskapsluckor för fler stora folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, cancer, demens, depression och magåkommor som IBS.

Sjukvården står inför stora utmaningar; efterfrågan växer men resurserna är begränsade. Därför måste alla former av effektiva behandlingar, oavsett om de är kommersiellt intressanta eller inte, nå ut till patienterna. Kostfonden kommer på ideell bas samla forskare och andra intressenter kring viktiga kunskapsluckor och arbeta för att initiera studier kring kostens effekter på hälsa och sjukdom. Vi hoppas på nya former av samarbeten kring denna nationella angelägenhet. Vårt mål är att fler människor ska kunna leva ett friskare liv.

Vill du veta mer? Kontakta: Ann Fernholm, medgrundare av Kostfonden, fil. dr. molekylär bioteknik och vetenskapsjournalist, 070-750 22 16, 

Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!