Kostfonden firar ettårsdagen

För precis ett år sedan lanserade vi Kostfonden – fonden för alla oss som vill stärka kostens roll i vården. Redan efter en vecka var vi ett femtiotal månadsgivare och under året har skaran vuxit ordentligt. Idag bidrar över 300 personer till fonden varje månad. Tack vare det – och tack vare alla generösa engångsdonationer – kunde fonden nyligen dela ut sitt första anslag. Forskare vid Sahlgrenska har fått 600 000 kronor för att utvärdera kolhydraters roll vid svåra magsmärtor, IBS.

Ju fler månadsgivare – desto fler kunskapsluckor kan vi fylla

Efter detta viktiga första steg kan vi på Kostfonden inte låta bli att drömma om framtiden. En ivrig påhejare av fonden mejlade nyligen och undrade om Kostfonden inte borde ha tio gånger fler månadsgivare? Ja, varför inte, tänkte vi och började genast fundera på vilka möjligheter det skulle ge. Vi skulle varje år kunna hålla 2-3 utlysningar för att fylla allvarliga kunskapsluckor i vården. Till exempel:

– Ett högt blodsocker vid typ 1-diabetes ökar risken för farliga komplikationer som hjärtinfarkt och skador på njurar och ögon. Hur mycket bättre kontroll på sitt blodsocker kan personer med typ 1-diabetes få om de äter en mindre mängd kolhydrater?

– En hög nivå insulin i blodet gör att många kvinnor får problem med ägglossningen, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Skulle dessa kvinnor få en fungerande ägglossning och lättare bli gravida om de fick äta en kost som sänker insulinnivåerna i blodet?

– En strikt lågkolhydratkost hjälper vid epilepsi. Både autism och migrän har likheter med epilepsi. Kan en strikt lågkolhydratkost därför hjälpa även vid dessa tillstånd? Finns det undergrupper där kosten hjälper mer eller mindre?

– Personer som äter mycket av sockerarten fruktos får högre halter urinsyra i kroppen. När urinsyra kristalliserar i lederna kan personen få gikt. Kan en kost som innehåller en lägre mängd av sockerarten fruktos hjälpa vid gikt?

Fler månadsgivare ger starkare röst

Frågorna ovan kräver studier som pågår under relativt kort tid. Därför kan Kostfonden finansiera en stor del av dem själv. Vi har också frågor som kräver mer långsiktiga och dyrare studier. Till exempel:

– Kan en kost som dämpar insulinnivåerna i blodet också dämpa tillväxten vid cancer?

– Kan en kost som sänker blodsockret minska risken för hjärtinfarkt vid typ 2-diabetes?

– Kan en kost som dämpar insulinnivåerna i blodet motverka förloppet vid demens?

För att svara på dessa frågor krävs mer resurser och att flera aktörer på forskningsområdet samfinansierar studierna. Med tio gånger fler månadsgivare bakom oss skulle Kostfonden få en större tyngd när vi tog upp dessa frågor med andra forskningsfonder, olika patientorganisationer och politiker. Därmed skulle också möjligheterna att få svar på frågorna ovan öka betydligt.

Vårt mål är att Kostfonden ska kunna lyfta kostfrågan på forskarnas dagordning, på samma vis som Cancerfonden har lyfta cancerfrågan. Ju fler vi blir som stödjer fonden, desto starkare röst kommer vi att få. Du kan lätt bli månadsgivare med hjälp av bankID här: Signera autogiro. Du kan också fylla i och skicka en blankett till oss: blankett.

Ju fler välgjorda vetenskapliga studier vi kan finansiera, desto fler människor kan få effektiva kostråd i vården. Vi ser fram emot ett nytt år!

Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!