Sammanfattning av 2018:
Ett år då Kostfonden synade sockret
Under 2018 har Kostfonden stöttat två viktiga forskningsprojekt: en studie av kost vid fetma och en av kost vid fettlever. Dessutom synade vi sockret i en stor informationskampanj. Här är en sammanfattning av året som gått.
Först och främst: miljoners tack för allt stöd som ni har gett till Kostfonden under 2018. Totalt har ni donerat 1,3 miljoner kronor till oss och tack vare många generösa jul- och minnesgåvor blev december en rekordmånad med 172 000 insamlade kronor. Ett extra varmt tack till alla månadsgivare. Ni blir allt fler och ert regelbundna stöd är viktigt eftersom det hjälper oss att planera vår verksamhet långsiktigt.
Alla gåvor som har strömmat in till fonden under 2018 gör att vi kommer att kunna sparka igång 2019 på samma vis som vi sparkade igång 2018. Så hur började egentligen 2018? Låt oss minnas året som gått.
Februari: 1,2 miljoner till två olika studier
I början av 2018 delade Kostfondens vetenskapliga råd ut 1,2 miljoner kronor i två forskningsprojekt, som kan bidra till ny viktig kunskap. Hälften av pengarna gick till en norsk utvärdering av kost vid fetma. Studien, som just nu pågår, är intressant eftersom forskarna dels testar effekten av att under ett års tid äta en strikt lågkolhydratkost med mycket mättat fett, dels hur en lågfettkost som innehåller stora mängder vetemjöl och andra processade kolhydrater påverkar viktnedgången.
Den andra hälften av pengarna gick till en utvärdering av olika kostbehandlingar vid fettlever. Det saknas större studier av hur kosten påverkar fettlever. I projektet, som beräknas vara klart hösten 2020, jämförs en strikt lågkolhydratkost och en 5:2 diet med konventionell behandling. Förhoppningen är att hitta en effektivare behandling, eftersom fettlever ofta utvecklas till en kronisk sjukdom och exempelvis ökar risken för levercancer.
Stor studie av kost vid typ 2-diabetes under planering
I februari anslog även Kostfonden 100 000 kronor till planeringen av en internationell utvärdering av en strikt lågkolhydratkost vid typ 2-diabetes. Forskare från en rad europeiska länder har träffats under året för att utforma studien, som ska bli den största i sitt slag hittills i världen. Under 2019 kommer forskarna att söka pengar till projektet från forskningsfinansiärer i sina respektive länder. De kommer även att söka pengar från Kostfonden, så om du inte redan är månadsgivare till oss bli det via den här länken. Ju fler vi är, desto bättre stöd kan vi ge forskarna så att de snart kommer igång med det här angelägna projektet!
Maj och juni: idrottsprestationer för Kostfonden
Under maj och juni genomfördes två enorma idrottsprestationer för att stödja Kostfonden. Stefan Fennsjö simmade, cyklade och sprang i egen regi en dubbel Ironman under tre dagar. Sträckan han tillryggalade motsvarande den mellan Stockholm och Göteborg, och hela vägen bar han Kostfondens logotyp på bröstet. Tack för det!
Samuel Backman, 22 år, cyklade istället Vätternrundan för oss. Om du inte redan har gjort det, läs Samuel Backmans historia via den här länken. Han fick Bechterews sjukdom (en kronisk inflammation som sätter sig i muskelfästen och leder) när han var 18 år gammal. Medicinerna mot sjukdomen gav honom svåra biverkningar. När han istället testade en drastisk kostomläggning, där han uteslöt socker, vetemjöl, mjölkprodukter och rött kött, och istället började han äta mer grönsaker, rotfrukter, råris, quinoa, ägg, fisk och kyckling, blev han symptomfri. Tack vare den strikta kosten kunde han cykla Vätternrundan. En fantastisk historia som visar vilka läkande kraft bra mat kan ha.
Augusti: Facebook godkände Kostfonden för donationer
Under sommaren arbetade vi hårt för att få Kostfonden godkänd för donationer via Facebook. Det lyckades och ni var många som direkt började samla pengar till oss i samband med era födelsedagar. Från starten i augusti till slutet av november har det kommit in närmare 100 000 kronor. Ett stort tack för det!
November: stor kampanj kring socker
I början av november drog Kostfonden igång kampanjen #synasockret. Enligt våra uträkningar, baserade på Jordbruksverkets statistik, konsumerar vi svenskar ungefär dubbelt så mycket socker som vi borde. Det är inte så konstigt eftersom de döljer sig socker i väldigt många livsmedel. Under två veckor publicerade vi bilder som visade hur mycket socker det finns i olika varor. Störst spridning fick ett inlägg om barns frukostflingor (som ibland är sötare än kakor) och ett om O’boy, Nutella och andra sockervärstingar.
För att uppmärksamma politiker på att de behöver göra något åt överkonsumtionen av socker, dukade Kostfonden också upp årets kalas i närheten av Sveriges riksdag på Världsdiabetesdagen. Vi visade upp den mängd sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj varje år. Det blev ett långbord fyllt av bland annat 60 kg godis och choklad, 173 liter läsk, 17 kg kex och småkakor, 19,5 kg mjukt kaffebröd… och så vidare. Ett tiotal riksdagsledamöter besökte vårt tält, och det ledde till diskussioner om att hålla ett frukostseminarium kring socker på riksdagen. Fortsättning följer alltså…
December: glada nyheter om forskningsfinansiering
Så var vi plötsligt framme i december. Då kunde vi dela den fantastiska nyheten att utvärderingen av kolhydraters roll vid magsmärtor, IBS, har fått totalt 3,83 miljoner kronor i anslag från det statliga forskningsrådet Forte. Projektet, som drivs vid Göteborgs universitet, var det första som Kostfonden satsade på efter att vi grundades 2014. Det är den största studien någonsin i världen av kost vid IBS. Det stora extratillskottet av pengar innebär bland annat att forskarna kan genomföra detaljerade analyser av hur tarmfloran påverkas av kosten. Därmed kan de förhoppningsvis hitta viktiga nycklar till varför så många personer utvecklar IBS och om olika former av IBS ska behandlas på olika vis.
Studien av typ 1-diabetes har dragit igång
Nästa glada nyhet som vi fick under december var att den första patienten nu har behandlats i typ 1-diabetesprojektet. Även det kommer att bli den största studien i sitt slag i världen och kan med stor sannolikhet bidra till att förbättra behandlingen av sjukdomen. Alldeles för många dör i förtid eftersom blodsockret ligger för högt. Målet med studien är att undersöka om en lägre andel kolhydrater i maten kan ge ett stabilare blodsocker, så att färre drabbas av sjukdomens alla allvarliga komplikationer.
Vårt mål: högkvalitativ och oberoende forskning
När vi grundade Kostfonden för lite över fyra år sedan var vårt mål att initiera högkvalitativa studier som kan etablera nya kostbehandlingar i vården. När vi nu firar vårt femte nyår gör vi det i förvissningen om att vi hittills har hållit vad vi lovat. Dessutom kommer vi att utfärda ett nyårslöfte: vi ska fortsätta att sikta på stjärnorna. I början av 2019 har vi ytterligare 1,5 miljoner att dela ut till livsavgörande forskningsprojekt som kan bidra till en bättre vård världen över.
Än en gång: tack alla ni som stöttar och tror på oss. Tillsammans gör vi skillnad!
Vi önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!
Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!
