Två av Kostfondens studier är klara

08 juni 2020

Som vi har längtat efter detta: att någon av de studier som Kostfonden har varit med och finansierat ska bli klara. Nu har inte bara en, utan två av studierna gått över mållinjen. När forskarna har analyserat alla data, kommer de att publicera resultaten i vetenskapliga tidskrifter och då kan vi få ta del av dem.

Forskning är inget för den som har ont i tålamodet. Det tar ofta minst ett år att få igång en klinisk studie, sedan flera år att genomföra den och minst ett halvår att analysera alla data och publicera dem. För oss på Kostfonden har väntan på resultaten från de studier vi har varit med och finansierat känts som att vänta på jultomten x 100. Men nu är klapparna snart här! De sista proverna har tagits från de sista deltagarna i två av de studier som Kostfonden bidragit till.

Studie av fettlever kan publiceras innan årsskiftet

Den första studien är undersökningen av olika kostbehandlingar vid icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD), som Kostfonden gav anslag till 2018. Fettlever följer i fotspåren av övervikts- och fetmaepidemin, och ökar risken för bland annat skrumplever och levercancer.

Att kosten spelar roll för sjukdomen är tydligt, men vilken kost som effektivast får fettet att försvinna från levern har varit oklart. Därför har forskare vid Karolinska universitetssjukhuset jämfört dagens standardbehandling (råd om att man ska äta mindre, dricka mindre läsk och motionera mera) mot två olika kostbehandlingar: 5:2-fasta och strikt lågkolhydratkost

– Vi håller just nu på att analysera resultaten och hoppas kunna skicka in ett manuskript till en vetenskaplig tidskrift innan midsommar, säger Hannes Hagström, specialistläkaren som har lett studien.

När forskarna har skickat in manuskriptet ska det granskas av andra forskare, innan det kan publiceras. Förhoppningen är att artikeln kan gå i tryck innan årsskiftet.

Studie av fetma kan publiceras nästa vår

Den andra studien som är klar är en undersökning av kost vid fetma, som har forskare vid universitetet i Bergen har drivit. De har jämfört tre olika kostupplägg: en strikt lågkolhydratkost, där 30 procent av alla kalorier kommer från mättat fett; en traditionell lågfettkost enligt de nordiska näringsrekommendationerna; och en så kallad cellulär lågfettkost där alla kolhydrater är minimalt processade och mängden socker och vetemjöl har minimerats.

– Nu är vi klara att analysera data. Det kommer nog att ta ett år att få den första artikeln publicerad, men sedan blir det fler artiklar, säger Simon Dankel, som har lett studien.

Hur påverkar olika kostupplägg hungerskänslor?

Först och främst kommer forskarna att publicera resultatet av studiens huvudsyfte: att undersöka hur kroppsammansättningen och framförallt mängden bukfett förändras av de olika behandlingarna.

– Sedan ska vi titta på aptiten och hur hungerhormonet ghrelin och ketoner påverkar aptiten på lång sikt, säger Simon Dankel.

När mängden kolhydrater i maten minimeras släpps så kallade ketoner ut i kroppen. Tidigare forskning tyder på att ketoner kan dämpa hungerskänslor och hämma utsöndring av hungerhormonet ghrelin.

– Men de tidigare studierna har bara tittat på vad som händer på kort sikt. Vi behöver information om hur ketoner påverkar aptiten på lång sikt, säger Simon Dankel.

Att dämpa hungerkänslor är en viktig nyckel till viktnedgång. Så analyserna kommer bidra med värdefull kunskap.

Vi samlar medel till studie av kost vid typ 2-diabetes

Vad gäller övriga pågående kliniska studier som Kostfonden har varit med och finansierat (studierna av IBS och typ 1-diabetes), så står de mer eller mindre stilla på grund av coronaepidemin. Ingen bör i dagsläget besöka ett sjukhus i onödan, och därför kan forskare inte genomföra de provtagningar som krävs för studierna. Men så snart epidemin klingat av kommer studierna att återupptas.

Under tiden fortsätter vi att samla medel till vår nuvarande satsning på kost vid typ 2-diabetes. I mars berättade vi att Skandia satsade 4,5 miljoner i studien, och att vi går in med totalt 4 miljoner under de kommande åren. Av dessa 4 miljoner har vi nu samlat in runt 1,6 miljoner.

Så fortsätt att stödja oss! Gör insamlingar på Facebook, ge minnesgåvor, bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Varje bidrag – litet som stort – hjälper oss att lägga grunden för effektivare kostbehandlingar i vården. Varmt tack!

Foto: Dose Juice on Unsplash

Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!

Företagsvänner*

*Företagsvänner som stöttar Kostfonden har ingen inverkan på vår verksamhet. Kostfonden tar heller inget ansvar för företagsvänners verksamhet.