Uppdatering Kostfonden: nu pågår några av världens största koststudier

Sedan Kostfonden grundades för sex år sedan har vi varit med och finansierat sex olika forskningsstudier. Några av dem är de största hittills i världen inom sina respektive områden. Det är dags att vi sammanfattar vad som händer i studierna. Vi vill också dela med oss av en glädjande nyhet: resultaten från studien av kost vid fettlever är inskickade för publikation. Snart får veta hur det har gått!

I början av oktober var det sex år sedan som vi offentliggjorde att vi hade grundat Kostfonden. Sedan dess har vi delat ut hela 4,93 miljoner kronor till viktiga forskningsstudier. Är inte det fantastiskt? Tack alla ni som stöttar livsviktig forskning!

Till er som ännu inte är månadsgivare: bli det! Det är dags att vi börjar förebygga sjukdomar. Genom effektivare kostbehandlingar kan vi minska risken för allt från cancer och typ 2-diabetes till hjärt-kärlsjukdom och komplicerade graviditeter. Följ denna länk om du vill hjälpa oss att nå våra mål. Du kan också skapa födelsedagsinsamlingar via Facebook och bli företagsvän.

Det underbara är att vi snart kan börja skörda frukterna av några av de satsningar som vi har gjort. Här kommer en uppdatering av alla studierna.

2015 kost vid IBS

Kostfondens första satsning var en studie av kost vid IBS. Över en tiondel av befolkningen lider av återkommande magsmärtor, många är sjukskrivna och det behövs effektivare behandlingar. Studien som pågår på Sahlgrenska i Göteborg är den största och mest ambitiösa i sitt slag i världen. Forskarna jämför en strikt lågkolhydratkost med en låg-FODMAP-kost och läkemedelsbehandling.

Studien skulle ha blivit klar i början av 2021, men dessvärre har coronapandemin satt käppar i hjulet för detta. När smittvågen nådde Göteborg i våras kunde deltagarna inte längre komma till kliniken för att undersökas och lämna prover. Men goda nyheter: nu flyter projektet på igen, och i en snabbare takt än tidigare. Dagligen screenar forskarna nya potentiella deltagare. Av de 300 personer som ska genomgå studien, har hittills 208 inkluderats. Studien beräknas bli klar under nästa år. Så spännande!

2016 kost vid typ 1-diabetes

Kostfondens andra satsning var en studie av kost vid typ 1-diabetes. Det saknas välgjorda studier av hur personer med typ 1-diabetes ska äta för att få bra kontroll på blodsockret, och många har alldeles för höga värden. Därför beslöt Kostfonden 2016 att satsa på en undersökning som kommer att bidra med livsnödvändig kunskap till drabbade.

Studien pågår nu på Karolinska, och även detta projekt är det största och mest ambitiösa som någonsin har genomförts på området. Forskarna jämför en strikt lågkolhydratkost, med en måttlig lågkolhydratkost och traditionell lågfettkost, med målet att stabilisera blodsockret på en låg och jämn nivå. Av de 150 deltagare som ska genomgå studien, har hittills runt 70 stycken inkluderats.

Under coronapandemin har forskarna gjort allt vad de kan för att studien ska kunna löpa på. De har till och med åkt hem till vissa studiedeltagare för att ta viktiga prover! När studien blir klar, kommer den att bidra med kunskap som behövs över hela världen. Många får allvarliga komplikationer av typ 1-diabetes och ett stabilare blodsocker räddar liv.

2018 kost vid fettlever

År 2018 gick Kostfonden in i två olika studier. En av dem handlar om fettlever. Det är en åkomma som blir allt vanligare i fotspåren av bukfetmaepidemin, och ökar risken för bland annat levercancer.

Mat och dryck påverkar sjukdomen, men trots det vet forskarna inte vilka kostupplägg som effektivast leder till att fettet försvinner ur levern. Därför har de testat tre olika kostbehandlingar: strikt lågkolhydratkost, 5:2 fasta och traditionell kostbehandling.

Som tur var hann forskarna genomföra de sista undersökningarna av de totalt 75 deltagarna precis innan coronapandemin drabbade i våras. Under sommaren har de analyserat alla data och nyligen skickade de in resultaten för publicering. Artikeln kommer att gå igenom en så kallad peer review-process, där andra forskare granskar den. Så snart resultaten publiceras får vi ta del av dem!

2018 kost vid fetma

Den andra studien vi bidrog till 2018 är en studie av kost vid fetma som har genomförts i Bergen. Även den hann precis blir klar innan Norge stängdes ner som en följd av coronapandemin.

I studien har 150 deltagare inkluderats och de har följts under två hela år, vilket är lång tid för att vara en kontrollerad koststudie. Forskarna har jämfört tre olika kostbehandlingar: en strikt lågkolhydratkost där nästan en tredjedel av alla kalorier kommer från mättat fett; en traditionell lågfettkost enligt de nordiska näringsrekommendationerna; och en minimalt processad lågfettkost där socker och vetemjöl har minimerats.

Forskarna håller just nu på att analysera alla prover och sammanställa sina data. Målsättningen är att de första resultaten ska publiceras till våren. Studien är intressant eftersom den kommer att svara på två omdebatterade frågor: hur påverkas blodfetterna av en hög dos mättat fett i maten? Och hur påverkas vikten av en hög dos raffinerade kolhydrater?

2019 sockerkonsumtionens roll vid fetma

År 2019 satsade vi på ett projekt där syftet är att på ett objektivt sätt kunna mäta hur mycket socker en person äter. En stor utmaning inom kostvetenskapen är att deltagare i olika studier missar att rapportera en hel del av allt de äter, speciellt sötsaker och andra livsmedel som anses onyttiga. För att bättre kunna kontrollera hur mycket socker en person har ätit, mäter forskare vid Lunds universitet istället hur mycket socker (sackaros och fruktos) deltagarna har i sin urin. Målet är att undersöka om mängden socker i urinen går att koppla till deltagarnas vikt (du kan läsa mer om studien via denna länk).

Proverna som forskarna ska analysera kommer från en internationell studie kallad PREVIEW, där målet är att förebygga typ 2-diabetes. Analyserna genomförs i Danmark och forskarna påbörjade detta i våras. Arbetet fick dock pausas när universitetet i Köpenhamn stängdes ner för att stoppa coronaviruset. Nu är analyserna av mängden sackaros i urinen klara, men en del analyser av fruktos återstår att göra. Om inget oförutsett händer kan arbetet vara klart till våren.

2018-2022 kost vid typ 2-diabetes

Så till vår senaste och hittills största satsning: Europas största studie av kost vid typ 2-diabetes. År 2018 bidrog Kostfonden med 100 000 kronor till planeringen av denna internationella studie. Vi möjliggjorde för forskare från olika länder att träffas och planera en studie. Vid första mötet deltog forskare från Norge, Danmark och Sverige. Senare har även forskare från Tyskland och Skottland hoppat på projektet.

Forskarna har enats kring att jämföra en strikt lågkolhydratkost, mot extrem kalorirestriktion (du kan läsa mer om upplägget via denna länk). I våras beslöt Skandia att gå in i studien med hela 4,5 miljoner kronor, och Kostfonden kommer att satsa 4 miljoner. Av detta har vi hittills samlat in nästan hälften av pengarna, och vi kommer fortsätta tills vi har nått vårt mål!

Just nu söker forskarna etiskt tillstånd för projektet. De siktar mot att den svenska och norska delen ska kunna komma igång i början av nästa år. Forskarna i Danmark, Tyskland och Skottland söker fortfarande medel till sina delar av studien. Det är en snyggt upplagd studie, som kommer att svara på många viktiga frågor. Vi håller tummarna för att fler finansiärer snart ska gå in i projektet!

Hjälp oss att sprida kunskap om att vi finns

Som sagt: tack vare alla er underbara som bidrar till Kostfonden, har vi kunnat hjälpa till att sjösätta enormt viktiga forskning. Flera av studierna skulle aldrig ha blivit av om ni inte hade funnits. Kostforskning saknar både kommersiellt intresse och status i forskarvärlden. Därför måste vi hjälpas åt att finansiera de stora studier som krävs för att etablera nya kostbehandlingar i vården! Bidra du också så kan vi gå mot en friskare framtid!

Photo by FOODISM360 on Unsplash

Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!